Välfärdskapitalism

/,pH L 7/1 - 2025

Begreppets ursprung och utveckling.

Begreppet härstammar från den amerikanska industrialiseringen i årtiondena kring förra sekelskiftet och anses vara en av huvudorsakerna bakomliggande utvecklingen av ideella organisationer i USA. Järnvägen och de största industriella storbolagen såsom Ford Motor Company, International Harvester, Standard Oil och United States Steel Corporation gav sina anställda ett flertal förmåner och tjänster, inklusive betald semester, hälso-och sjukvård, pension, tillgång till rekreationsanläggningar, med mera.

Det fanns hela industristäder uppbyggda av enskilda företag, varav den mest kända i USA, Pullman, i Chicago byggdes som ett paternalistiskt experiment av George Pullmans - Pullman Car Company. Försöket förstördes dock 1894 av en strejk.

Två viktiga mål, enligt Henry Ford var att minska personalomsättning samt att bygga upp en stabil, lojal, arbetsstyrka med högre produktivitet. Kombinationen hög lön, hög effektivitet och billiga konsumtionsvaror gick under benämningen Fordism och diskuterades flitigt världen över.

Utöver industrialiseringen spelade också Sovjetunionens tillblivelse och uppgång samt socialismens framfart i Europa en avgörande roll i sökandet efter alternativa, amerikanska lösningar till välfärdsfrågorna. Ur entreprenörernas perspektiv var ett frivilligt inrättande av ett välfärdssystem för sina arbetstagare ett enkelt sätt att förhindra uppkomsten av en sociallagstiftning genom att frivilligt lösa problemen och därmed behålla mer av den beslutsfattande makten själva.

Till skillnad från USA byggde flera länder i Västeuropa statsstyrda välfärdssystem, dvs. välfärdsstater i den mening termen mestadels används i Sverige.

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet skapade Tyskland och Storbritannien sociala skyddsnät för sina medborgare, inklusive allmän välfärd och arbetslöshetsförsäkring. Dock byggde USA till viss del ut sitt välfärdssystem under 1930-talet. Under 1920-talet och 1930-talet började Sverige att utveckla sin välfärd i en variant som senare kom att benämnas "den svenska modellen", som från och med 1970-talet började omstruktureras och monteras ner, i likhet med liknande välfärdssystem runtom i västvärlden där staten och det offentliga varit huvudman. Från och med 1970-talet skedde det ett paradigmskifte inom den ekonomisk-politiska och sociala debatten som innebar att nyliberala och konservativa policys förordades framför social demokratiskt betonade sådana. Detta skifte har i mycket kommit att karaktäriseras av de policys som regeringarna Margaret Thatcher i Storbritannien och Ronald Reagan i USA lade fram.

Fördelar.

Från företagets synvinkel blir de anställda genom bättre integration i verksamheten mer motiverade, produktiva och identifierar sig sannolikt mer även med obekväma beslut fattade av företaget. Den anställde kommer troligen även att uppleva sitt arbete som mer tilltalande, på grund av den extra hjälp som erbjuds.

Kritik.

Denna typ av välfärd kan kritiseras på flera punkter. Exempelvis är arbetsgivarens avsikt med de sociala förmånerna inte i första hand humanitär, utan att i högre grad utnyttja arbetstagarens outvecklade potential. Detta innebär att hjälpen endast riktar sig till människor som redan har ett förvärvsarbete. Arbetslösa samt människor med nedsatt arbetsförmåga, till exempel fysiskt eller psykiskt funktionshindrade, blir därmed helt utan tillgång till välfärd. Dessutom kan vissa arbetsgivare välja att inte tillhandahålla (en del av) sina anställda sociala förmåner. Genom förmånsprogrammen skapas således en tydlig beroendeställning från arbetstagarens sida mot sin arbetsgivare, som starkt beror på arbetsgivarens goodwill.”

-wikipedia 

Sverige.

Under 1920-talet och 1930-talet började Sverige att utveckla sin välfärd i en variant som senare kom att benämnas "den svenska modellen", som från och med 1970-talet började omstruktureras och monteras ner, i likhet med liknande välfärdssystem runtom i västvärlden där staten och det offentliga varit huvudman.

Vilket välfärdssystem har vi i Sverige?

Sveriges består av tre grundläggande delar:

Ekonomisk trygghet (som innefattar ekonomiska trygghetssystem) Social trygghet som innefattar sociala trygghetssystem,

Hälsa (som innefattar vårdrelaterade trygghetssystem)

Den gemensamma välfärden säljs ut, infrastrukturen förfaller och i arbetslivet hårdnar villkoren. Men politiker som administrerar detta haveri får fortsatt förtroende. Hur hänger denna obalans ihop? - Jo bankerna och des svindlande bostadsaffärer är orsaken.

Ingvar Kamprad.

Kamprad var inte bara en framgångsrik företagare, hans namn och personlighet var också ett starkt personligt varumärke. Med stor sannolikhet har han och hans företag Ikea betytt mer för Sverigebilden än alla tidigare regeringar kunnat skapa.

Nu är det dock inte "dessa" företag och dess grundare jag kommer syna, nej det är våra folkvalde och de som sen själva har utnyttjat det system dom själva varit med att skapa.

Göran Persson, Mikael Fahlander, Jan-Emanuel Johansson och Ole Salsten har tillsammans svindlat skattebetalarna på nästan en ­miljard på att den svenska välfärden är till salu. Anstiftan till enligt undertecknad är detta brott våra folkvalda politiker skyldiga till. Alla här är inte folkvalda, men är välfärdens vinnare.

Mikael Fahlander, Jan-Emanuel Johansson och Ole Salsten - trion drev skolor, ord­nade personlig assistans och startade boenden åt ­ensamkommande flyktingbarn – i dag tävlar de om att köra den dyraste ­lyxbilen. Förlåt jag glömde nämna Bert. Han kanske inte har någon lyxbil men orimligt med fettisdagsbullar kan han trycka i sig. 

Socialt företagande i Örebro län

Ja syftet med mitt engagemang är födelsestaden där jag matats och växtupp.

”Sociala företag behövs för en hållbar samhällsutveckling.” I Sverige finns en låg allmän kännedom om vad sociala företag är - Region Örebro län driver projektet ”Socialt företagande i Örebro län”, detta i samarbete med Coompanion, all finansiering är från Tillväxtverket. 

Je suis och lägger sin näsa i blöt.

Detta är ett inledningsanförande, jag kommer gräva vidare.

Allt och alla som kommer fram vill bli beskrivna till sitt fulla kön eller könlöshet. För det fins inga oskyldiga att skydda.